Vad är du rädd för egentligen?

mars 2, 2016 , In: Rädslor
1
Vad är du rädd förr egentligen

Vad är du rädd för?

Att prata inför folk eller att stå upp för en avvikande åsikt kan vara läskigt. Att kanske kunna göra en annan människa ledsen, sårad eller besviken kan vara den vanligaste rädslan för oss människor. Vi kan även vara rädda för att bli sedda för den vi egentligen är, eller för att tiden inte ska räcka till. Rädslan för att inte kunna behålla kontrollen eller rädslan för att en naturkatastrof kan inträffa. Rädslor har vi alla. Men ofta skiljer vad vi är rädda för från person till person, eller är vi kanske rädd för samma sak egentligen?

Vad är vi rädda för egentligen?

You have to remember fear is not real. It is a produtct of the thoughts you create. Do not misunderstand me, danger is very real. But fear is a choice – Will Smith

Ett exempel som jag tror alla kan känna igen är rädslan för att prata inför en grupp människor, att hålla tal på skolan, hålla föredrag på mötet eller berätta vad man tycker i en diskussion. Försök leva dig in så gott du kan:

Tänk dig att du har förberett dig för ditt tal och haft dessa jobbiga känslor redan dagen innan, du är nervös så det känns som om fjärilarna i magen försöker ta sig ut därifrån. Du har svårt att sova och vill bara att morgondagen ska vara över. På väg till skolan eller jobbet är nervositeten outhärdlig, du mår illa, känner dig yr, kanske till och med ser suddigt. Du andas fort, hjärtat bankar och du kan knappt sitta eller stå rakt för magen vill vända sig ut och in. Det är din tur. Hur ska det här gå? Kommer jag göra bort mig?

Alternativ 1. Tänk dig nu samma situation men själva talet/föredraget försvinner ur bilden. Lektionen/mötet ställs in och du kommer inte behöva hålla talet men känslorna finns kvar. De försvinner inte, det är exakt lika jobbigt hela dagen fastän du vet att du inte kommer behöva säga ett knyst. Fortfarande jobbigt eller hur?

Alternativ 2. Tänk dig nu in i första situationen igen, du ska tala inför en grupp människor men känslorna, nervositeten och illamåendet försvinner. Du ska upp och tala, du är lika förberedd eller oförberedd som innan, samma publik och samma osäkerhet på om det kommer gå bra. Men du känner inte ångestkänslorna längre. Nu blir det helt plötsligt mycket enklare va? Det är ju en baggis att hålla talet om du inte känner något jobbigt inför det.

”Det enda vi behöver frukta är fruktan själv”
– Franklin D. Roosevelt

Det jag vill komma fram till är att: du är inte rädd för det du tror du är rädd för. Du är rädd för hur du ska må och känna inför det du tror du är rädd för. Krångligt, jag vet.

Alltså, rädslan i sig gör större skada på dig än det du är rädd för. Det är inte situationen i sig som är problemet – problemet är hur du reagerar på situationen, alltså är det hur du reagerar som måste förändras – inte situationen. Är du med?

Jag tar ett annat exempel för säkerhetsskull:

Jag har tidigare lidit av spindelfobi och fick riktiga jobba känslor av ångest när jag såg en spindel, men det jag insåg var att det inte var spindeln jag egentligen var rädd för. Detta kan vara jobbigt att höra och kännas orättvis, jag vet, jag ville inte tro på det själv ibland när jag utsattes för att möta en spindel. Men det är alltså inte spindeln jag egentligen var rädd för – det var känslan jag fick av att se en spindel jag var rädd för. Så för att slippa känna den ångesten så undvek jag spindlar, istället för att inse att det inte finns någonting att vara rädd för egentligen. Dumt. Krångligt. Men lättare sagt än gjort.

Men situationer som faktiskr är farliga då? 

Läs nästa inlägg; sluta vara rädd, jag lovar att du kan hantera det. Hur du hanterar rädslan för giftiga spindlar, flygolyckor eller naturkatastrofer som faktiskt är farliga på riktigt.


Hoppas du får en fortsatt bra dag,

signature-elin-tothrive

 

 

 

There are no comments yet. Be the first to comment.

Lämna en kommentar